1 år sedan begravningen....
....ja det är idag.
Den dagen ingen förälder ska behöva gå igenom att begrava sitt barn.
Det e ju ens barn som ska begra en och inte tvärtom.
Men så blev det inte för mig.
Jag minns begravningen som om det vore igår, men så e det nog för alla som har fått planera sitt barns begravning. Vi hade valt att ha en ljus begravning med alla som vi kände. folk har beskrivit begravningen som ett stort barnkalas.
men då vår underbara präst Håkan lät oss göra precis som vi ville så var det inga problem att få det som vi ville.
Sen hjälpte ju vår underbara begravnings gubbe Anders oxå till med att hjälpa oss så gott han kunde.
men fy det känns jobbigt idag, känner mig så irriterad och besiken. Jag har en känsla i mig som jag inte kan beskriva med ord.
Vill ha min lilleman här hos mig ju, han ska inte ligga där i marken helt ensam. Han skulle ju vara här och lära sig en massa skit av sina syskon, spela fotboll med pappa och hans kompisar. Ja det e så mycket Marco skulle ha gjort med oss alla. Men allt det blev bara drömmar och önskningar.
Men jag vet att lilleman har det bra där han e nu så det e jag inte orolig för. Han har många att göra alla de sakerna vi ville göra med han. Men men det känns ändå fördjävligt. Jag e så förvirrad, arg, sårad, besviken och vansinig ledsen på allt.
Men man får ta sig upp igen
Puss och kram
Mamma älskar och saknar dig Marco
Den dagen ingen förälder ska behöva gå igenom att begrava sitt barn.
Det e ju ens barn som ska begra en och inte tvärtom.
Men så blev det inte för mig.
Jag minns begravningen som om det vore igår, men så e det nog för alla som har fått planera sitt barns begravning. Vi hade valt att ha en ljus begravning med alla som vi kände. folk har beskrivit begravningen som ett stort barnkalas.
men då vår underbara präst Håkan lät oss göra precis som vi ville så var det inga problem att få det som vi ville.
Sen hjälpte ju vår underbara begravnings gubbe Anders oxå till med att hjälpa oss så gott han kunde.
men fy det känns jobbigt idag, känner mig så irriterad och besiken. Jag har en känsla i mig som jag inte kan beskriva med ord.
Vill ha min lilleman här hos mig ju, han ska inte ligga där i marken helt ensam. Han skulle ju vara här och lära sig en massa skit av sina syskon, spela fotboll med pappa och hans kompisar. Ja det e så mycket Marco skulle ha gjort med oss alla. Men allt det blev bara drömmar och önskningar.
Men jag vet att lilleman har det bra där han e nu så det e jag inte orolig för. Han har många att göra alla de sakerna vi ville göra med han. Men men det känns ändå fördjävligt. Jag e så förvirrad, arg, sårad, besviken och vansinig ledsen på allt.
Men man får ta sig upp igen
Puss och kram
Mamma älskar och saknar dig Marco
Kommentarer
Postat av: Amanda & Oscar
Kram!
Postat av: Sandra
Ibland kan man känna en stor maktlöshet över livet och dess vändningar. Stora orättvisor, oförklarliga sådana, varför måste vi vara med om dessa? Det finns vissa erfarenheter som man tycker att ingen skulle behöva ha. Jag har inte ord för hur jag känner med er. Jag tänker på dig, på er. Ta hand om er. Kram
Postat av: Anette
Kära Gabby, jag vet precis vad du går igenom. Det är likadant för mig. Varje år är där speciella dagar som är extra tunga, som det gör extra mycket ont på och dom tankar du har finns hos mig då också.Den känslan som finns inom en går inte att beskriva. Jag sänder dig och din familj en värmande kram och du vet var jag finns
Trackback
