Motgång på motgång.....

... har ni inte kännt att ibland känns det som om man bara har mtgång på motgång. Att inget blir som man vill oavsett hur mycket man försöker.

Så känner jag att mitt liv är och har varit ett tag. Men så kommer dessa små inslag att nu kommer det bli bra, men de tankarna och känslorna rasar rätt snabbt ner igen.

Tycker lite synd om Fredde som har vvalt mig som sin livspartner och fru hihihi, för jag känner mig så oturs förföljd och då drabbar det han med, presic som det gör för Hugo och Hanna.

Ja jag ska ta allt från början så ni förstår.

När jag träffa Fredde för 2,5 år sedan bodde han i sin 2:a i malmö och jag i min 2:a i rydsgård och det var inga problem med det för vi fann snabbt rutiner trots det att den veckan jag hade barnen så bodde Fredde hos mig och tvärtom när jag var barnledig.

Men sen rätt snart så upptäckte vi att jag var gravid och vi blev båda lyckliga över deet. Men stod då inför ett problem. Var skulle vi bo? Jag kunde inte flytta till malmö på heltid då jag har Hugo och Hanna varannan vecka. Så det blev Fredde som fick offra sig och det gjorde han mer än gärna. men vi kom fram till att vi kan inte bo 5 personer i min 2:a så det blev till att börja leta något större. men med dagens bostadsbrist och kommunens problem med attinte ha några större lägenheter överlag så kände vi att hur ska vi någonsin hitta något och kommunens bostadsförmedling hade lång kötid. Så då fan vi det lilla huset i skogen som vi fick ta. Vi behövde ju störrre.

Så ett kort tag efter bar flyttlassen dit. men fy fabian vad det skullle innebära jobb och kostnade för oss som vi inte hade räknat med.
Huset var ju eluppvärmt och det blev dyrt för oss kan jag lova och ändå hade vi det inte svinvarmt, minns någon kväll eller morgon man vakna som jag och fredde inte hade så många grader i vårt sovrum för att spara lite. Men barnen hade det alltid varmt. sen klart vi hade en kamin i stora rummet, men det behövdes ved till den och det kostar om man ska köpa det och ska man hugga själv så måste man ha kontakter och tid för det.
men vi kämpa i alla fall på och fick det att gå runt på något sätt. Ja fråga mig inte hur men det gick. Men båda jag och Fredde sa att detta är en mellan landning innan vi hittar något annat. För nu bodde vi utanför allt och det e inte lätt när jag inte har något körkort. Men jag promenera eller cyckla när jag skulle något. Sen var det så synd om barnen som inte hade en ända kompis nära. de fick fredde köra runt på helgerna så de fick leka.
Men barnen var duktiga för de klaga aldrig.

Ja sen börja problemen med lilleman i maj då han ville komma ut redan i v 23 tror jag det var. Då upptäckte det att jag hade urinvägsinfektioner som medicinen inte ville bita på. så då levde man med värkar  från och till och in till läkaren ofta. Men det lugna ner sig och man var ju  orolig hela tiden. att han skulle sätta igång det igen och vilja komma förtidigt, men hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag inte försökt att stoppa han så när han sen ville komma i v 30 för då hade han kanske levt idag. ja det vet man inte och inget att spekulera i.

Ja sen kom nästa sak, vi var tvungna att byta bil, Freddes fina Gold 4:s behövde växa om vi skulle få plats alla på samma gång i bilen.
Så det blev en Ford mondeo combi och det har väl varit ett stort misstag. En bil som får sina fel då och då, det i sej gör att Fredde får panik och bbir stressad. Ja ja men som tur e det lätta saker att göra vid. men när man som vi bott i ett dyrt hus och inte världens bästa ekonomier haft så finns det inte direkt någon budjet till att lägga ner på bilkostnader när det finns så mycket annat man behöver men i alla fall bilen rullar än =) och får rulla tills hon ska i graven.

Sen kommer allt med lilleman att jag börjar blöda och dör i magen, all tid med läkarvården och sorg och allt som det innnebar. Planera begravning och förklara för alla vad som hänt. Klart vi fick massor av stöd hela familjen .

Så då trodde man att nu kan vi väl inte drabbas av mer otur, för vi har haft maximal otur tyckte vi.

Men inte tar det slut här. Nä vi börja med att försöka få ett till barn, men tror ni det gick  nä inte det. Har alltid blivit lätt gravid innan. Men inte nu.

Så vi älskar på som kaniner månad efter månad men det tar sig inte så nu efter ett år så har vi tagit kontakt med läkaren för att se vad som är fel eller inte fel.

alla har hela tiden trott det har med sorgen efter lilleman att göra och det trodde vi med att det kunde vara. Att det var något som blockera för oss.

Så idag fick vi vår dom. jag har fått PCOS ja vet inte riktigt vad det innebär mer än att man kan få långa menstruella uppehåll och ingen ägglossning. Man har för höga halter av testosteron, manlighårväxt som skägg. ja och detta i sig försvårar ju en graviditet.

Jag trodde våra motgångar skulle ta slut men nu kom detta, jag fattar inte hur mycket man ska orka. Men på något konstigt sätt så gör man det. men jag e helt övertygad om att våra motgångar inte e slut än.

Jag tror att det e som så att man får så mycket man klarar av och tillsammans Fredde och jag så klarar vi mycket så otroligt mycke.

Så kämpa på alla så ska ni se att tillsammans så klarar vi mycket.

Älskar min familj
Kram Mamma Gabriella







Mitt drömhus........

....... nä jag tror inte det men häftigt e det i alla fall. kolla in och säg vad ni tycker


Bröllop......

.... ja då var planerna igång för vårt bröllop.
Ja och det e inte jag som tog upp det på diskussion utan min underbara Fredde.
När jag satt på jobb i veckan så skicka han ett sms där det stod att nu vill han börja planera och smarta jag fatta NOLL.
Sen kröp det fram att han tyckte vi kunde börja räkna på det och se hur vi vill ha det.
Snacka om att jag blev chockad men så glad, vill ju verkligen bli fru Fredrik Andersson.
men vi upptäckte att det kostar ju en del men vi räkna på 30000 och då får vi det som vi vill och då har vi räknat högt, för det e ju Freddes speciallite att göra kalkylor över budget.

Så vi får se hur och när det blir, men nu e planeringen igång.
Så mamma och svärmor blir väl glada, får väl göra de delaktiga när vi har kommit längre i våran planering.

Ha det bäst alla
Gabriellla - blivande brud

RSS 2.0