Det riktigt barnsliga huset....
För det har vi gett oss på nu att göra.
men det blev bra till sist med allt kladd.
Jag och Fredde fuska lite för vi köpte en färdig mall som bara skulle sättas ihop och sedan dekoreras.
Så vi börja smälta socker i köket och fy fabian vad det lukta och blev molningt i köket hihihi.
Sen skulle vi försöka få dettta på kanterna och samtidigt se till så ingen del kom upp och ner hihihihi.
Men vi fick ihop det efter ett bra tag hihih, sockret stelna ju snabbt när det blev kallt så det fick värmas på några gånger.
Freddes första tanke var bara hur ska vi få rent det stekjärnet, hih ja jag vet inte svara jag. Det löser sig, det tar vi när vi e klara med huset.
Sen fick vi ringa till mormor Charlottte för att veta hur man skulle blanda ihop kristyren. Ännu mer socker var det och klistrig blev jag om fingrarna.
Hanna ville ha lite grön och röd kristyr så det skulle bli färgglatt,
jag kan lova er att det blev färgglatt, men vad gör man inte för sina barn.
På med kletet och m&m chocklad. Så tada så var vår hus klart.
Men vi e nöjda med vårt konstverk.
För det ska ju synas att det e hemma gjort och att barnen har fått styra lite och inte bara de vuxna.
Blev ju riktigt bra ler
Åh vad mysigt att göra pepparkakshus :) !
Åh, god jul på dig med :) Jag hoppas ni får det mysigt. Bamsekram :)
Kära Gabby. Beklagar verkligen det du varit med om och jag om någon kan säga att jag vet exakt vad du går igenom, dina tankar och ord om det du upplever är som mina egna tankar och ord. Idag är det min lilla ängels 2-års dag. Och det gör ont att inte få ha henne hos mig, få se henne växa upp och få göra alla dom saker med henne som jag gjort tillsammans med mina övriga tjejer. Tror nog du vet vem jag är när du läser min kommentar här och du vet var jag finns om du behöver någon.
Jag hoppas att julen trots allt varit fin och att ni har det riktigt bra tillsammans och kom ihåg att kärleken som finns familjen ger den styrka som man behöver för att hålla näsan över vattenytan
Kramar Anette (Samanthas änglamamma)
Tack så mycket Anette.
Ja du förstår verkligen precis vad jag känner och tänker.
Brukar gå förbi hos Samantha när jag är på kyrkogården.
Har tänkt så på er lilla dotter idag, herregud är det 2 år sedan. Känns inte som så länge sedan.
Får säga grattis i alla fall till henne.
Kram Gabbi
